I see you walking with a halo, cover it up

Lite så här känns det faktiskt just nu.. Tyvärr om man får säga så.
Det är så mycket just nu, både i och utanför skolan. Och när man gjort bort det ena, ja då väntar nästa bok som ska läsas eller uppsats som ska skrivas eller prov som man ska kunna en massa till. Och då pratar vi bara om utbildningen.
Jag insåg att det är relativt lite tid kvar till revyn, det är mycket med dansen i övrigt och allt annat också för den delen.
Jag vill likna mitt liv just nu med den där filmen eller avsnittet av serien, när det är riktigt kaos och man pausar eller rör till datormusen lite för att se så att det inte tar slut än, när det finns så många problem utan lösning och så många frågor utan svar.
Är väl bara till att hoppas att jag har åtminstone tjugo minuter kvar i filmen, så att det hinner ordna upp sig åtminstone.. Fast säger ju inte nej till trettiofem så kan vi få oss ett typiskt filmslut, och så levde de lyckliga i alla sina dagar, och allt det där...